Strax innan jag vaknade imorse drömde jag att Iza var på rymmen. Hon hade dragit på något vilt och kom inte tillbaks. Efter några timmars letande hittade jag en annan schäfertik, en grå söt liten bruksschäfer, som villigt följde med hem. Det var bara ett problem, det var ju inte Iza! Helt plötsligt kom det ytterligare en schäfer inom synhåll och då insåg jag att det pågick rapportträning i närheten eftersom denna hund hade tjänstetecken på sig. Tog den grå schäfertiken med mig och gick dit för att kolla om dom sett Iza, vilket dom inte hade gjort. Dom ville inte kännas vid den grå lilla saken heller. Paniken var nära när jag vaknade av Izas buffande, knuffande, slickande, pipande och kloklapprande på sovrumsgolvet. Tror aldrig jag blivit så glad, och lättad, av att bli väckt av henne en lördagsmorgon.